Idag är det på dagen fyra och ett halvt år sedan min mamma dog och jag saknar henne oändligt djupt. Det går faktiskt inte en dag utan att jag tänker lite på henne, vissa dagar tänker jag mer på henne än andra som idag till exempel. Det har varit en alldeles underbart vacker dag, en sån där härlig höstdag som jag bara älskar och som jag vet att min mamma också hade älskat. Underbara höst!
Det sägs att tiden läker alla sår och det ligger faktiskt lite i det, det gör inte alls lika ont längre även om det fortfarande gör ont. Att tänka på mamma idag gör inte alls lika ont som för fyra år sedan, då kändes det som om hjärtat skulle gå itu av längtan, sorg och saknad. Idag är det mest glada minnen som kommer upp när jag tänker på henne. Men vissa dagar gör det extra ont och jag undrar "varför just min mamma?"
Vi ses i Nangijala, mamma...
6 kommentarer:
Åh, jag blir alldeles tårögd. Jag hade så unnat dig att ha din mamma i livet. Jäklar att man inte kan få vara gud ibland.
Kram/Johanna i M-lycke
Ja, tänk om man själv kunde få styra lite det hade varit guld värt. Hoppas ni har det bra! Säg till om ni har någon helg ledig någon dag så kanske vi kan komma och hälsa på.
Kram
Har varit lite fullt upp men nu ska det nog lugna ned sig lite så jag kanske hör av mig här någon gång framöver!
Vet inte om din mamma drabbades av bröstcancer men läs gärna sista sidan, en krönika skriven av min, under studietiden, bästa kompis systerdotter.
Karm/J
http://issuu.com/kuriren/docs/helacv40?mode=embed&layout=http%3A%2F%2Fskin.issuu.com%2Fv%2Fdark%2Flayout.xml&showFlipBtn=true
Det stämmer bra, hon fick bröstcancer någon gång under 98. Blev frisk och var symptomfri i 4,5år. Slutade med medicinerna och fick tillbaka cancern i form av levercancer, skelettcancer och lungcancer.
Jag ska läsa.
Kram
Tänk va stolt hon är när hon tittar ner på dig och pojkarna!!!
Din fina mamma!!
Söt du är gumman!
Skicka en kommentar