torsdag 28 oktober 2010

Bara vanligt vatten...

Jo, man tackar ja! Som många redan vet så har det regnat ganska mycket i göteborg de senaste två dygnen. Igår fick jag gå och hämta killarna genom regn och blåst och plaska genom värsta vattenpölen som mätte närmare 3x5 meter och var ca 2dm djup! På Engelbrektsgatan precis vid infarten till Molinsgatan finns en annan vattenpöl (varenda eviga höst...) som ligger så lägligt att när bilisterna kör igenom den skvätter de långt upp på gångbanan och där vill man inte gå när bilarna kör förbi.

Men priset tar vattenpölen vi stötte på på Berzeliigatan, den var säkert 5x10 meter, djupet vet jag inte men som tur var hade jag gummistövlar. Gummistövlar is the shit!

Kolla bara den här gigantiska vattenpölen...

...jag vet en liten kille eller två som gärna skulle springa i den!

Och så här ser det ut när bilarna kör igenom!

onsdag 27 oktober 2010

Mini

Det här är mini, mini beräknas komma till oss 21 april 2011. Helt oplanerat men mycket välkommen är vår lille mini.

Första ultraljudsbilden på mini, taget i vecka 13 (12+4)

tisdag 26 oktober 2010

Lekstund i Engelska parken

Förra helgen då Jesper var i London tog jag och killarna oss till Engelska parken som har en jättefin lekplats. Det ligger även ett par förskolor i närheten som också har spännande lekplatser, så denna dag var vi på sammanlagt inte mindre än tre lekplatser!

Axel gillar både att åka rutchkana och att gunga medan Vidar inte är särskillt förtjust i något av dem. Han tycker inte ens om att gunga vilket jag tycker verkar lite konstigt...

Kameran hade jag givetvis med mig så jag bjuder på några bilder från vår höstdag på lekplatserna.

Axel tycker det är mysigt att gunga!

Sjunger "sjörövarfabbe" på båten...

Vidar sjunger också "sjörvöarfabbe" på båten...

...mycket spännande att köra båt!

Killarna gungar tillsammans på pandan!

Enda typen av att gunga som Vidar gillar!

Axel är ledsen och frustrerad över att Vidar inte vill sitta bakom honom på gungälgen...

Sitta i trädstol är också spännande!

Underbara finaste Axel i höstskogen!

fredag 22 oktober 2010

Axel

Idag när Axel vaknade hade han bara 37,6 och var riktigt pigg. Han har i princip varit feberfri hela dagen och varit precis som vanligt även om näsan runnit en del.

I morgon fyller min kära make jämnt, hela 40 år blir han, det kan man inte tro...

Familjen kommer hit och vi har beställt smörgåstårtor, hoppas de smakar bra. På kvällen ska vi ut och äta, bara jag och han, det har vi inte gjort på hur länge som helst! Ska bli riktigt mysigt!

torsdag 21 oktober 2010

Biblioteket!

Vidar har varit på förskolan idag och verkar än så länge kry, peppar peppar. Efter att vi hämtat Vidar tog vi en kort sväng förbi biblioteket på vägen hem. Vi lånade lite olika böcker, det blev en hel hög till slut!


Feber

Igår när jag hämtat Axel från förskolan och vi kommit hem var det första Axel gjorde att krypa upp i soffan. Och där halvsatt han, han såg riktigt hängig ut, kollade tempen och det visade sig att han hade feber, 39,5. Han fick ipren innan han gick o lade sig och idag har han varit hemma. 38,5 hade han i morse och nu på kvällen 39,2. Ipren fick han bara nu i kväll innan han somnade så jag hoppas att febern ger med sig.

I morgon firar de FN-dagen på förskolan men det ser inte ut som vi kan gå på det, det känns så trist jag hade verkligen sett fram emot det. Att få höra barnen sjunga!


tisdag 19 oktober 2010

Skolfoton...

Idag fick jag en förhandsvisning på Axels skolfoto till mobilen, det blev inte så bra, precis som förra året... Kolla bara:

Årets skolfoto...

Förra årets skolfoto...

lördag 16 oktober 2010

Foten då...

Ja, foten verkar läka fint även om den inte ser mycket ut för världen. Alldeles blå och dan är den. Jag har idag både gått förhållandevis obehindrat och klättrat omkring på en lekplats tillsammans med killarna. Jag har även burit både Axel och Vidar till sina sängar utan några som helst problem, så nog läker den allt. Ont gör det heller inte förutom lite på morgonen eller mitt i natten om jag måste upp på toaletten.

Gräsänka 101016

I natt sov jag riktigt dåligt, Vidar vaknade till flera gånger under natten och låg mesta delen av natten i min säng och jag hade svårt att komma till ro själv. Båda killarna vaknade strax efter 6 och det blev fixande av välling, tv-program, film, blöjbyte, klädbyte, toaletthjälp med mera. Försökte få sova lite till när allt var fixat men det var hela tiden någon som ville något.

Morgonen bjöd på busiga rastlösa killar som kivades om allt och inget mest hela tiden. Stundtals var de hur gulliga som helst mot varandra, som när Axel hjälpte Vidar med datorn (den riktiga). Vidar ville "skriva" i word, Axel öppnade upp word, ändrade till jättestort teckensnitt/typsnitt (blandar alltid ihop vad som är vad) och tryckte på "caps lock" så att Vidar kunde skriva! Döm min förvåning när jag såg att han kunde allt det där!

Efter alla morgonbestyr hörde jag ljudet av duplo som östes ut över golvet, Vidar hade vänt upp och ner på lådan med duplo. Detta vägrade han att städa upp och började leka med duplofordonen i stället. Jag sade till killarna att vi går inte ut förrän ni städat upp det här. Axel började städa men Vidar fortsatte leka. Då sa jag att om du inte hjälper till att städa tar jag bilarna (duplofordonen) och slänger dem. Sagt och "gjort" jag hämtade en sopsäck och öste ner alla duplofordonen i säcken, bar ut den i hallen och väntade, inget hände. Då gick jag ut med påsen (ställde den i förrådet, men det vet ju inte killarna) och sa att jag slängde dem. Vidar bara tittade på mig med en blick som tycktes säga "so what?" Ingen som helst reaktion från honom, Axel fortsatt plocka duplo och Vidar brydde sig inte. Då sa jag att om du inte hjälper Axel att städa upp legot nu så tar jag bilarna och plastdjuren och slänger dem också! Då blev det minsann fart på grabben.

Det var riktigt kallt ute så det var bara att ta på sig varma kläder och skor. Ute var vi närmare två timmar och då vi gick hem frös jag rejält. Eftermiddagen tillbringades med inomhusaktiviteter som att rita, bygga lego, mysa i soffan och spela spel.

fredag 15 oktober 2010

Gräsänka 101015

Igår åkte Jesper till London tillsammans med Magnus för UFC 120 vilket innebär att jag är ensam med killarna under tiden. Jesper ska vara borta till söndag kväll så det blir ett par intensiva dagar. Än så länge har det gått riktigt bra, peppar peppar.

torsdag 14 oktober 2010

Foten..

Så här ser foten ut fyra dagar senare:


Uppdatering

Nu är det fyra dagar sedan jag stukade foten och nu har jag lagt kryckorna åt sidan åtminstone hemma. I morse lämnade jag Vidar på förskolan, vi blev lite sena eftersom jag inte går så snabbt längre. Vagnen fungerade som stöd. Jag vågar inte riktigt cykla ännu, tänk om jag måste hoppa av cykeln snabbt vid en inbromsning eller dylikt, känns otroligt dumt att chansa.

Det fungerar riktigt bra att stödja på foten nu även om den inte är särskillt stabil, jag fortsätter att linda den några dagar till. På morgonen när jag ska kliva ur sängen och blodgenomströmningen i foten ökar gör det fortfarande ruskigt ont men under dagarna har jag knappt ont längre!

tisdag 12 oktober 2010

Världen

Axels tolkning av världskartan:


Handikappad...

I söndags råkade jag ut för en liten olycka, jag ramlade i en trappa och stukade foten ganska rejält. Idag har jag varit hos en läkare som skrev en remiss till röntgen eftersom hon misstänkte en spricka i ett litet ben. Hon sa även att om röntgen inte visade någon spricka skulle jag kontakta en sjukgymnast för rådgivning och träning. Röntgenbilderna såg bra ut och ingen spricka syntes. Så i morgon ska jag på drop in hos en sjukgymnast för rådgivning och träningsupplägg. Döm min glädje när jag fick reda på att det inte var någon spricka!

I söndags hade jag så ont så att jag endast kunde krypa, i går rullade jag omkring i rullstol (läs skrivbordsstol) på förmiddagen och på eftermiddagen kunde jag stödja lite försiktigt på foten. På kvällen kom Jesper hem med ett par kryckor som jag fått låna av Isak och Anneli, TACK!

Idag har jag flängt runt på läkarbesök och röntgenundersökning och är rätt mör efter detta, men otroligt skönt att det inte var någon spricka!

söndag 10 oktober 2010

Datanördar

I skrivandets stund sitter hela familjen med varsin "dator", jag och Jesper i arbetsrummet och killarna i vardagsrummet med sina "barnlaptops". Ibland ligger de sida vid sida på den gosiga mattan idag ser det ut så här! Blivande datanördar kanske?

Gulligt ser det ut i alla fall tycker jag

lördag 9 oktober 2010

På vift!

Idag har hela familjen varit på vift på lite olika håll, det är bara jag och Vidar som var tillsammans. Jesper var i Skene på Fight Night. Axel var på liseberg tillsammans med sin gudfar och hans son Melvin. Jag och Vidar var på en liten höstpromenad i vasaparken.

I vasaparken finns det gott om träd, olika träd och många stora höga träd och så här i hösttider finns det gott om löv på marken. Det är roligt att springa omkring i löven och det är också roligt att undersöka de olika löven och titta på alla olika färger som löven får om hösten. Det finns även gott om kastanjer som också är spännande att leta efter och samla i en liten hink eller dylikt. Vi besökte dessutom lekplatsen vid vasakyrkan som har en sandlåda med jättefin sand och en liten träbåt som är rolig att klättra i.

Jag hade självklart min kamera med mig och passade på att fota lite, naturligtvis hamnade Vidar på bild och kastanjerna fick också vara med. Lite ovanligt, egentligen väldigt ovanligt var att jag kom med på bild. Jag tog några självporträtt, jag ser gammal ut, jag känner mig inte gammal, när blev jag gammal? Vad var det som hände egentligen?

Efter några timmar kom Axel & Co tillbaka och vi mötte upp dem på götabergsgatan för att sedan gå hem. Vidar slocknade i fåtöljen efter en flaska välling vilket innebar att jag och Axel fick lite kvalitetstid som vi tillbringade med att bygga lego och senare pyssla lite.

Axel har ett minne som inte är av denna världen och många gånger slår han mig med häpnad. Idag rabblade han upp alla barnen på förskolan i den ordning som de sitter i samlingsringen, bara sådär! Han ville att jag skulle skriva ner alla barnens namn. Han började själv skriva ner dem och jag förvånades över att han kunde skriva flera av barnens namn utan någon som helst hjälp! Vi gjorde en liten "klocka" med alla barnens namn i en cirkel med en liten visare som man kan snurra så att den pekar på de olika namnen. Det var väldigt uppskattat av den unge herrn.

Somnade gjorde inte killarna för än långt efter normal sovtid...

Sötaste lille Vidar!

Undrar just vad du tänker på?

Just nu får man en bok i sitt Happy Meal!

Höstmysig!

Springa omkring, upp och ner...

Självporträttet...

...andra sidan till.

I sandlådan, lite saknad är en spade...

...men det gjorde inte så mycket...

...särskillt inte när man hittar så här fina kastanjer!

söndag 3 oktober 2010

Award

Jag har fått en award av min underbara vän Emelie!



Enligt instruktionerna ska man berätta tre saker som ligger en varmt om hjärtat, visa
en favoritbild och sen skicka "awarden" vidare till fem andra bloggare.

Mina 3 hjärtesaker:
Jesper och killarna!
Mina underbara vänner och familj!
Min systemkamera och alla mina underbara bilder!

Årets favoritbild!

Hade dock svårt att komma på vilka fem jag ska skicka vidare denna award till men här kommer de



lördag 2 oktober 2010

Alfabetet i kombination med siffror

Axel är ju väldigt intresserad av matematik och kan själv tillämpa det på alla möjliga olika sätt. Idag ville han att vi skulle räkna bokstäverna i alfabetet som sitter ovanför hans säng, sagt och gjort. Det var 29 bokstäver upplyste han mig om och fortsatte:

-Mamma, den bokstaven som du börjar på är nummer 13 och min är nummer 1!

-Ja, det stämmer, vilket nummer har pappas då?

Axel börjar räkna från bokstaven M som han vet är nummer 13 och kommer fram till att P är nummer 16.

-Pappas bokstav är nummer 16!

-Men vilket nummer är J som i Jesper då?

Axel tittar på alfabetet och svarar blixtsnabbt:

-J är nummer 10!

Han har alltså genom att bara tittat på bokstaven M i alfabetet dragit ifrån 3 bak till bokstaven J och räknat ut att J är bokstav nummer 10. Jag bara gapade...

Geometriska former

Axel är väldigt intresserad av matematik och jag har tidigare skrivit om övningen "banken" som han älskar att jobba med. En annan övning (som jag inte alls har någon som helst aning om hur den går till) är "tusenkedjan" men jag har förstått att det är en lång kedja med kulor sittandes tio och tio så ni kan ju tänka er hur lång den är...

Idag pratade vi om geometriska former och jag har tidigt bestämt att mina barn ska få lära sig de korrekta namnen på de olika formerna, alltså inte rund, fyrkant och trekant utan cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Axel kunde det här med cirkel och triangel men sa till min förskräckelse fyrkant om både kvadraten och rektangeln. Men det var snabbt åtgärdat och efter en si så där fem minuter sa Axel:

-En kvadrat har fyra lika långa sidor och en rektangel har två korta och två långa sidor!

Min duktiga kille, om han kommer ihåg detta i morgon återstår att se...

Sällskapsspel

Vidar börjar bli stor och man kan spela sällskapsspel med honom, inte vilket som helst men man kan spela "lotto" i en viss modifierad variant. Lotto-spelet vi har består av 4 stora spelplaner i olika färg med vardera 4 olika bilder, till dessa spelplaner finns det 4x4 kort med samma bilder som på spelplanerna.

När jag och Vidar spelar, har han 3 spelplaner och jag en, korten lägger vi uppochned vända i en hög. Vidar börjar alltid och får fortsätta dra ett kort tills han drar ett kort som passar till min spelplan, då är det min tur. Oftast blir det att jag drar ett av hans kort och då är det hans tur igen, så fortsätter vi tills alla brickorna är fyllda. Utan någon som helst prestige i form av vinst eller förlust, ganska behagligt om jag får säga det själv.

Axel spelar också spel men för honom är det extremt viktigt att vinna, annars kan det bli riktigt mycket med gråt och tandagnisslan. Alla som har spelat memory med en fyraåring vet att en fyraåring besitter ett minne som inte är av denna världen och som vuxen har man extremt svårt att hänga med när fyraåringen plockar par efter par utan några som helst svårigheter, ibland med hjälp av lite tur men oftast har fyraåringen memorerat exakt var alla kort som under spelomgången varit uppvända ligger. Det är helt sanslöst. Har du inte prövat, så gör det du kommer att slås av häpnad!

fredag 1 oktober 2010

Rosa bandet!

Jag stödjer rosa bandet gör det du med! Här kan du hitta diverse olika banners och dyl som du kan lägga på din blogg eller hemsida: