Idag när jag hämtade Axel på dagis hände det en tråkig sak. Axel skulle lämna en sopborste i deras leksaksförråd, där de förvarar cyklar och andra uteleksaker. Jag stod och pratade med hans fröken och två av hans dagiskompisar medans jag väntade på att han skulle komma tillbaka, men han kom aldrig tillbaka. Jag tittade mot förrådet och dörren var stängd, utanför dörren stod en av de större pojkarna (vi kan kalla honom Melker) och höll emot så att Axel inte kunde komma ut. Jag gick bort till förrådet, men Melker stod kvar. Så jag sade till honom att nu får du faktiskt öppna så att Axel kan komma ut.
.
Och ut kommer en jätteledsen Axel, som nästan fått panik i mörkret när han inte kunde komma ut. Han var alldeles rödgråten, stackarn. Jag sade till Melker att så får man verkligen inte göra, nu tycker jag att du ska be om ursäkt. Melker bad om ursäkt ganska omgående, även om han inte såg ut att skämmas alls. Deras fröken sade också till honom och två barn till som tydligen också hade varit med om det.
.
Senare när vi gick hemåt frågade jag Axel om "Melker" brukar vara dum mot honom och Axel sade att det brukade han vara.
.
Det är hemskt vad barn kan vara grymma mot varandra egentligen. Men det är nog rätt vanligt att de yngre barnen på dagis råkar ut för de äldre barnens dumheter vare sig de vill eller inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar