Första advent!

Idag är det första advent och det är knappt att man minns "hösten", snart är julen med allt vad den bär med sig här. Jul och sedan nytt år, ett nytt år med nya möjligheter!

Givetvis måste man äta nybakade lussebullar på advent!

Sushikväll

Jag och Eeva har länge pratat om att ha en sushikväll, givetvis med min hemlagade. Nu var det äntligen dags, jag hade förberett med "namool" (som inte blev särskillt bra den här gången) och inhandlat ingredienserna till sushi. Eeva fick se hur det gick till och vid närmare eftertanke kanske jag skulle erbjudit henne att rulla dem också men det tänkte jag inte alls på.

Vi hade en urmysig kväll med underbar sushi och prat om allt och inget även fast vi var lite trötta båda två. Här kommer lite bilder som jag lånat från Eevas blogg:

Inskolning

Idun håller på att skolas in på en förskola som verkar toppen! Lokalerna är stora, ljusa och fräscha, gården bjuder på massor av platser att springa runt på, leka och uptäcka, personalen verkar underbar, de har en egen kock/kokerska i ett superkök i huset och Idun verkar trivas alldeles utmärkt.

Inskolningen flyter på bra och under några dagar har hon varit där alldeles själv och det har gått som smort. De första tre dagarna var jag med henne hela tiden, fjärde dagen fick jag lämna henne och hon var där hela dagen helt själv - det går dessutom bra! Jag är lite förvånad över hur smidigt det går men det är väl egentligen inte så konstigt - om jag känner mig trygg (vilket jag gör) så känner Idun också sig trygg. Visst har det varit lite tårar när jag lämnat henne men det går snabbt över och hon tyr sig till sina pedagoger.

Idun är trygg i sig själv, även om hon inte kan prata ännu så kan hon göra sig förstådd genom gester och genom att visa vad hon vill. Hon är en bestämd liten person som vet vad hon vill - ingen sätter sig på henne!

Skolstart

Det är stort, Axel börjar i förskoleklass, klockan tio är det upprop i skolan - som han har längtat! Efteråt får föräldrarna vara med i förskoleklassen en stund och barnen - de som blivit så stora - får lite skolarbete. En timme i skolan första dagen, sen blir det fritids. 

På tisdag börjar allvaret och skoldagen börjar kl 8.30 varje dag, tre aktiviteter förutom skolarbetet har de varje vecka, idrott, musik och rytmik. De dagarna slutar de lite senare, klockan 13.30 annars slutar de kl 12.30 då de fortsätter dagen på fritids.

Vad var det som hände egentligen? Min lille pojke som har blivit så stor, kan inte någon stanna tiden lite! Hur kan någon så liten bli så stor?!

Ett nytt kapitel

Ett nytt kapitel börjar, i så många avseenden, det här blir en händelserik höst.

I måndags var det dags för allra första dagen på förskola för Idun, jag var lite skeptisk till deras inskolningsmetod till en början men när de förklarat syftet kändes metoden ganska klok ändå. De tre första dagarna är både barn och föräldrar med på förskolan hela dagen mellan klockan 9 och 14, föräldrarna är de som i första hand hjälper barnet med det som behövs, blöjbyte mm. Fjärde dagen lämnar man barnet och personalen ringer dit föräldern om det behövs.

Idun verkar trivas på förskolan, både med miljön och med personalen. Barnen är i blandade åldrar mellan ett och tre år men Idun verkar inte det minsta intresserad av de mindre barnen utan vill bara komma bort från dem.

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra...

...heter boken som jag precis läst. Det är lite skrämmande, nästan som att jag varit blind. Klockrena beskrivningar. Hur ska jag lära mig själv att ta för mig? Men framför allt hur ska jag kunna lära min dotter? Jag känner att jag påbörjat en resa, en resa som nog kommer att vara lite brokig, en resa som påbörjades i samband med separationen. Jag har fått många aha-upplevelser de senaste månaderna, om mig själv, mitt liv och hur jag vill vara och inte vara. Jag har börjat läsa böcker igen, jag har redan avverkat ett flertal och fler lär det bli och med allra största säkerhet böcker i stil med den här!

"Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra"

(bild lånad från adlibris.se)

Mors dag

Mina barn är ännu lite små för att förstå innebörden med mors dag så idag har jag inte blivit firad. Men jag sänder en extra tanke till min egen mor som tog sitt sista andetag 2 april 2005. Jag hade planerat att åka ut till hennes grav men av olika anledningar blev det inte så - tyvärr. Jag saknar henne så otroligt mycket och sörjer över att hon inte fick träffa sina barnbarn - att barnen inte fick träffa sin underbara mormor.

 Mamma när hon väntade mig.

 Min fina mamma!

Min mamma och jag (jag är väl omkring 4 år där).

Begravning

Igår begravdes min kära svärmor och det var en strålande dag. Det är alltid väldigt sorgligt med begravningar men samtidigt är det ett bra sätt att ta farväl. Begravningen var mycket fin och vacker, underbara blommor och känslosam musik.

Axel och Vidar var med på begravningen och skötte sig exemplariskt. Idun är lite för liten så hon fick vara hemma, finaste Eeva var barnvakt och det gick mycket bra.

Vidar satt hos mig och Axel satt med Jesper, Vidar hade mycket frågor och vid ett tillfälle när han satt bredvid mig med sin faster framför så han inte såg någonting sade han: "Mamma, jag ser inte skattkistan" Med "skattkistan" menade han farmors kista och det var ju faktiskt en skattkista för deras farmor var verkligen en skatt.

Precis innan avskedet, då man går fram till kistan, när musiken tystnade tittade Vidar upp på mig med tårfyllda ögon och sade: "Mamma, jag är jätteledsen att farmor dog" Då kom även mina tårar och vi gick hand i hand fram till kistan. Vi lade våra rosor på kistan och Vidar lyfte handen, vinkade mot kistan och sade: "Hejdå farmor"

Farväl kära farmor & svärmor