Tiden går och jag märker mer och mer hur mycket Vidar förstår av det man säger. Igår när vi skulle äta gav jag honom Axels bestick och sade att han skulle lägga det på bordet där Axel brukar sitta. Och Vidar knatar iväg och lägger besticken på Axels plats. Sen gav jag honom hans bestick och sade åt honom att han skulle lägga dem på hans plats, då knatar han runt bordet och lägger besticken på sin plats! Det är rätt kusligt att de lär sig så mycket på så kort tid i början inte konstigt att små barn ibland sover oroligt om nätterna när det är så mycket som måste bearbetas i det lilla huvudet.
Härom dagen upptäckte jag att han dessutom är på god väg att lära sig cykla på sin trehjuling, han trampade lite och kom till och med en liten bit!
Är det så här man ska göra?!
Titta, det går ju framåt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar