
Idag har varit mer eller mindre en mardröm. Axel har hittat på rackartyg efter rackartyg trots 2 timmars utelek i parken. Jag blir tokig på honom. MEN, jag kan egentligen inte klandra honom, han får inte den uppmärksamhet han behöver, det är tufft att ha två småbarn alldeles själv. Även om Vidar har sovit 2 långa pass idag och jag kunnat ägna min odelade uppmärksamhet till Axel långa stunder så har han varit ett riktigt monster. Jag är glad att det är dagis i morgon, minst sagt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar