Biopremiär för Axel

Idag var jag och Axel och såg Nicke Nyfiken 2 - Apa på rymmen. Det var biopremiär för Axel som aldrig varit på bio tidigare. Han satt tyst nästan hela filmen och var helt inne i handlingen. Han uppskattade biobesöket väldigt mycket, så mycket att han inte ville gå hem utan ville se filmen igen. Det kommer vi att göra om, inte att se Nicke Nyfiken men att gå på bio tillsammans.

Gräsänka i tolv minusgrader

Idag har jag varit ensam med killarna, Jesper har varit i helsingborg sen igår kväll. På morgonen när jag kollade termometern visade den hela -12 grader, bara att hålla sig inne största delen av dagen med andra ord.

Iväg för att köpa lördagsgodis gick vi i alla fall, när vi var på väg ut så säger Axel att han vill hälsa på Britt, att han ville vara där själv. Så jag ringde för att fråga om hon skulle vara hemma och om Axel fick komma på besök, det ville hon. När vi väl kom upp ville han inte vara där ensam först men vi lockade honom så till slut gick det. Jag och Vidar gick iväg och köpte lördagsgodis, använde även en rabattkupong på lindex och köpte en rutig skaljacka i turkost som han får ha som extra jacka.

Sen gick jag och Vidar upp till Britt där vi bjöds på kaffe och saft. Vi var där en stund för att sedan förflytta oss hem till oss. Britt stannade en stund hos oss när jag tog Vidar ut i vagnen så att han skulle somna, det gick på nolltid.

Tack Britt för att du var med oss idag, det tyckte vi om!

Annie 2 år!

Grattis lilla stora Annie på din två-årsdag idag!

många kramar från oss!

tänk att det redan är två år sedan vi gick och väntade på er!

Vidar nyklippt!

Lille ljuvlige Vidar alldeles nyklippt!
(med Meandi vårkollektionen i bakgrunden)

Fyraårskontroll

Igår var Axel på fyraårskontroll. Han fick göra lite olika saker som att gå balansgång, rita en gubbe, väga och mäta och dessutom syntest. Hon frågade honom också en massa olika saker och kom fram till att han var en mycket verbal och intelligent kille som pratade bra. Han briljerade med att skriva sitt namn med stora spretiga bokstäver också. Vikten landade på 19,2kg och längden på 112cm och han ligger fortfarande två kurvor över medellängden och en kurva över medelvikten.

Syntestet gick inte fullt lika bra, han var inte alls motiverad och sade att han orkar inte. Han fick i alla fall läst några rader. För att bli godkänd skulle man kunna läsa näst nedersta raden (har jag för mig) men om man kunde läsa vissa bokstäver på näst nedersta och raden ovanför skulle man få remiss till en ögonläkare. Axel fick en remiss till en ögonläkare, vi får se vad läkaren säger.

Vidar pratar o filosoferar

Vidar har börjat prata mer och mer, det är inte rent men man kan förstå honom om man är med på sammanhanget. Nu i kväll hade han en sammanställning om pojkar och flickor:

"pokar nopp, icka nippa"

Vilket betyder: Pojkar har snopp, flickor har snippa.

"Idaa nopp, mamma nippa, pappa nopp, Acke nopp"

Vilket betyder ungefär: Vidar har snopp, mamma har snippa, pappa har snopp, Axel har snopp.

Lite senare under kvällen säger han:

"kodil bil unga"

Vilket jag tolkade till något i stil med: Sjunga krokodilen i bilen

Meandikillar

Vidar och Axel i elgitarr-body och tröja

Vidar i flugsvampsbody och turkos bäbisoverall med igelkott på rumpan.

Vidar i ärvd splash-tröja

Vidar i elgitarr-body

Axel i jeansknickers och röd tröja med monster/alien på fram o baksida

Vidar i ärvd suragrodor body och bäbisoverall

Axel i grön moln tröja

Axel i cirkeltröja och pirathatt

Axel i jeansknickers, girafftröja och många blommor solhatt

Vidar i gifaffbody och matchande OT-strumpor från katvig

Axel i pirathatt och OT-tröja

Vidar i många vespor pyjamas

Vidar 2 månader gammal i gifaff body (stl 74/80)

Axel stendeckat i vagnen med sin älskade gitarr och grön molntröja

Vidar nyfödd insvept i kaninfilt

Axel i orange bulldogg t-shirt

Axel i cerise många pirater t-shirt och turkos bulldogg canvas/poplinbyxa

Axel i röd pirattröja

Axel i många blommor solhatt

Vidar i turkos bäbisoverall, turkosa piratstrumpor och röd OT-body, Axel helt OT.

Axel i underbara favoriten uggle tröjan

Axel i gul sköldiströja och sköldis solhatt

Axel i mangapojke och jeansknickers

Alla kläderna är från me&i och från olika säsonger, de flesta kläderna har jag själv köpt från hösten 2006 och framåt. En del av kläderna är fynd från tradera.

Småkockarna

När jag var iväg på säsongsupptakt för me&i passade killarna på att duka upp för fest i vardagsrummet, pappa har fotat:

Meandi-säsongsupptakt och vårkollektion

I morgon ska jag på säsongsupptakt för Meandi, då ska vi få se den nya vårkollektionen och det ska bli såå spännande. Jag har ju faktiskt redan fått hem kollektionen men jag får inte öppna den förrän jag kommer hem i morgon. Det kliar allt i fingrarna men nu är det dags att sova så jag orkar med morgondagen! Postar en bild på en av mina absoluta favoriter:

Flicka på rymmen!

Idag träffade jag en av mina söta mammakompisar, Alexandra och hennes lilla dotter Victoria. Vi träffades för en kaffe på Allum. Alexandra skulle kolla in Pop:s rea, själv passade jag på att kolla efter strumpor till Axel men det fanns ingenting.

På väg till fiket mötte vi en mamma i panik, hon hade tappat bort sin fyraåriga dotter. Vi fick ur henne att flickan var fyra år och bar en röd jacka och svarta byxor. Vi tog ett varv runt på samma våning och frågade folk om de hade sett till tösen. Alexandra gick ut på parkeringen för att se om någon försökte sätta en skrikande flicka i en bil. Vi såg inte skymten av flickan och gick tillbaka eftersom vi tänkte att hon kanske hade åkt ner en våning med rulltrappan. När vi kom tillbaka hade flickan och mamman återförenats! Det slutade bra till slut. Även om det inte var ens eget barn så kunde man känna paniken i hjärtat.

Sagt vid matbordet...

För några dagar sedan när vi satt kring middagsbordet konstaterade Axel följande:

"Mamma, du är bäst på att skära grönsaker och göra sallad!"
"Pappa är bäst på att laga mat och vi (Axel & Vidar) är bäst på att duka!"

Och det är ju faktiskt ungefär så som arbetsfördelningen ser ut när vi är tillsammans hela familjen på kvällarna.

En helt vanlig fyraåring...

Alla som har barn som är runt 4år eller äldre vet ju hur en fyraåring är, kanske har man förträngt det om barnen är äldre men en fyraåring är en fyraåring.

Som fyraåring börjar man känna sig stor, man klarar mer och mer, så mycket att man nästan tror sig klara allt, självförtroendet är stort och man vill bestämma allt själv. Men det är inte alltid så lätt att vara fyra år, särskillt inte när man upptäcker att det man trott sig klara inte går utan hjälp. Inte heller blir det lättare när man inte får bestämma allt man vill, det finns alltid någon som säger sig veta bättre än en själv.

När allt inte blir som man tänkt tappar man ofta humöret, det kan gå på några sekunder sen är helvetet löst och slutar inte förrän det blivit någorlunda som man tänkt eller genom en avledande manöver från de där som tror (ibland är det faktiskt så) sig veta bättre.

Som mamma med uppgift att hämta från förskolan vet man inte alls hur fyraåringens humör är just vid tillfället för avhämtningen från förskolan. Vissa dagar går det helt smärtfritt, andra dagar nästan smärtfritt men en del dagar är rent ut sagt helvetiska. Det kan bero på många saker i vårt fall, att vantarna är blöta, att fyraåringen är hungrig, att han haft en dålig dag eller helt enkelt att han inte har lust att gå hem just när jag kommer för att hämta honom.

Varje dag är som ett lotteri, med flest nitlotter, det är med bävan jag går upp för den branta backen mot förskolan och kanske är det just därför som det ofta blir rätt tokigt, eller också inte... vem vet?

Mammas lille älskling!

Vidar håller ju på att lära sig prata och det kommer nya ord varje dag nu. Vissa förstår man direkt vad det är för de är klockrena andra faller på plats efter en liten stund men några har jag inte den blekaste aning om vad de kan betyda. Han har en tendens att utelämna första stavelsen i många ord, Vidar blir "Idaa", Rada blir "Ada". Sen har han lite småkonstiga ord som tex

ånka - dammsuga
äba - bära
ängi - välling
offa - blåsa
atte - vatten
acke - Axel

Några kan man ju härleda om man förstår sammanhanget men annars kan det var omöjligt.

Förra veckan sa han det sötaste och gulligaste en liten kille kan säga till sin mamma, jag minns inte om jag skrivit det tidigare men i vilket fall som helst så sade han:

"Idaa älka mamma" - "Vidar älskar mamma"

Då var jag inte långt från glädjetårar och var tvungen att krama om honom. Mammas lille älskling!

Konsten att skriva för hand

Att skriva på ett tangentbord är det många som gör i dagens samhälle men att skriva för hand det gör man inte så mycket nu för tiden.

När jag var tonåring skrev jag dagbok ibland och jag brevväxlade med några personer, det gjorde ju att man skrev för hand en hel del. Idag skriver man mest mail och chattar på msn och använder tangentbordet när man skriver. Men så ibland måste man skriva för hand och det dröjer inte länge innan man får kramp i handen, så var det inte förr.

I vilket fall som helst så har ju Axel kunnat skriva på tangentbordet sen han var drygt 2 år. Nu håller han på att lära sig skriva för hand. Han kan skriva sitt namn helt själv och håller på att öva på att skriva de andra bokstäverna. Han håller på att lära sig skriva siffror också, förra veckan var han så stolt för han hade fått en sån där klassisk sifferbok där man övar att skriva siffrorna. Ni skulle sett honom, sifferboken var det enda han kunde tänka på under hela den veckan!

Vill du veta någonting, så fråga Ugglan...

Det här med att komma till skott att skriva i bloggen har inte varit min starka sida den senaste tiden. Flera gånger under dagen kommer jag på saker som jag vill skriva i bloggen både saker som händer under dagen och saker som hänt tidigare men som jag glömt av när jag väl sitter och skriver.

Idag när jag hämtade Axel stod det en liten grävmaskin i hörnet Vasagatan-Viktoriagatan. Vi stannade till för att se vad de gjorde. Axel frågade killarna som arbetade där vad de gjorde och varför och en hel mängd andra saker. Axel tyckte det var dumt eftersom man inte kunde gå där när de grävde. Efter att ha stått där en stund var ungarna nöjda med vad de sett och hört och vi kunde gå vidare. Axel var tyst en stund men sen haglade frågorna över mig:

"Varför var gubbarna där?"
"Men varför gräver de inte på den här gatan?"
"Men man måste gå där!"
"Men när är de färdiga?"
"Men när kan man gå där?"
"Men varför grävde de där?"
"Men varför kan de inte gräva på den här gatan?"

Tänk vad som rör sig i en fyraårings huvud egentligen, tänk vad mycket frågor de har. Och tänk vad dumma vi vuxna är ibland när vi inte orkar svara på alla frågorna, jag försöker göra mitt bästa att svara på alla dessa frågor så gott det går men det är inte alltid det lättaste.

Idag hade de gått igenom ordningsregler mm på Axels förskola, bland annat var det viktigt att vänta på sin tur! Det är inte lätt för ett litet barn att hålla sig och vänta på sin tur när man är ivrig att få göra något, eller om man har något "viktigt" att fråga om eller berätta för mamma och pappa fastän de är upptagna med något annat eller pratar i telefon.

Barnkalas

Idag har vi haft kalas. Eftersom Vidar var lite varm igår morse så avvaktade jag med att göra smörgåstårtor, tårta och kärleksmums. Vidar hade bara lite feber på morgonen igår och jag antar att det nog är tänderna som spökar. Han har varit helt feberfri och precis som vanligt idag.

I vilket fall som helst så var ju Jesper på kurs på förmiddagen, vilket innebar att jag var ensam med barnen från ca 8.30 till strax innan 13.00,kalaset började kl 14.00. Så idag drog jag på mig "supermom"-dräkten och gjorde 2 smörgåstårtor, en ormtårta, en plåt kärleksmums, handlade och tog hand om 2 stökiga småkillar alldeles själv under ca 3h. Jag är ganska trött men ändå väldigt nöjd med mig själv för det gick över förväntan bra. Den enda fadäsen att tala om var när Axel skulle "städa" han fick tag i en flaska rengöringsmedel och gick loss först på toaletten och "städade" sen gick han loss i sitt rum och sen i allrummet där tv:n fick sig en dusch... men det slutade ganska bra ändå.

På kalaset var det 8 "stora" barn och 3 småbarn (-2år) och de röjde loss ganska ordentligt i barnens rum. Axels rum såg ut som ett bomnedslag när alla gästerna hade gått hem. Så här i efterhand så känns det skönt att det är ett helt år till nästa kalas... fast Vidar kommer också få ett barnkalas om än i lite mindre skala.

Bea & Axel äter korv med bröd...

några av de andra barnen

Ormtårtan anno 2010

Hänt det senaste...

Ja, det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen och det har hänt en del både sen senaste inlägget och tidigare ändå. Drar kort några av händelserna innan senaste inlägget:

4 januari

Vi får oväntat besök av farmor och farfar. Farmor och farfar hämtar Axel på förskolan vilket verkar uppskattas av både farmor, farfar och sonsonen.

6 januari

Firade vi Axels fyraårsdag tillsammans med gudmor Malin, farmor och farfar, faster Ulrika och storkusinerna Jonatan, Benjamin och Sebastian.

7 januari

Axel fyller 4 år! Vår stora kille, tänk att det var så länge sedan han var en liten plutt!

Vidar har studiedag och får vara hemma. Axel är på förskolan och får bjuda på glass eftersom det är hans födelsedag.

8 januari

Axel har studiedag och jag och Axel har det mysigt under förmiddagen. Senare åker jag till Varbergs spa.

Bilder från familjekalaset:

Presentutdelning med familjen

Vidar leker med sitt nya duplo-set

Axel kollar in faster Ulrika som öppnar födelsedagspresent

Axel öppnar största paketen

Tårtan

Även detta år fick Axel en egen tårta (Vidar fick också en egen)

Familjen samlad kring bordet för att avnjuta kaffe och tårta

Solnedgång vid havet

Idag har jag fått en underbar ansiktsbehandling med djuprengöring, ögonbrynsplockning, massage och avslappnande ansiktsmask vilket var mycket välbehövligt! Efter lunchen tog jag det lite lugnt och bara slappade lite.

Det är ju som bekant väldigt väldigt kallt ute just nu, långt över vad vi är vana vid, jag hade egentligen inte alls tänkt gå ut men läget vid havet och den fina solnedgången lockade alldeles för mycket för att stanna inne och gå misste om en kall men ändå mysig liten upplevelse. Så jag byltade på mig alla kläder jag hade till hands och gav mig ut i det kalla landskapet. Det var ruskigt kallt och eftersom jag bara var tvungen att ta lite bilder med mobilen blev jag väldigt kall om fingrarna och förlorade känseln för en stund.

.

Om ett par timmar väntar middagsbuffé tillsammans med min kära svärmor Monika, som gett mig den här vistelsen i julklapp och underbara svägerska Ulrika.

Postar några bilder från solnedgången: